Hur vet vi att Allâh finns?
Publicerat: 2010-10-18, 20:51:57 | Tawhid | Direktlänk | Kommentarer: 0
Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade:
”Människor! Dyrka er Herre som har skapat er och dem som levde före er, så att ni fruktar. Han som har skapat jorden som en viloplats för er och rest himlen som ett valv och låtit vatten strömma från skyn och därmed frambringat frukter för er försörjning. Sätt därför inte medgudar vid Allâhs sida, då ni vet.” (2:21)
Många Qur’ân-tolkare, som ar-Râzî och andra, har använts sig av denna vers för att bevisa Skaparens (ta´âlâ) existens. Den som funderar över skapelserna som finns i himlen och på jorden och deras olikartade utseenden, färger, beteenden och sätt att gagnas på, inser deras Skapares styrka, vishet, kunskap och väldiga makt. När en beduin blev frågad om bevis för Herrens (ta´âlâ) existens, sade han:
”Fri är Allâh från alla brister! Spillning tyder på en kamel och fotsteg tyder på fotgängare. Himlen har stjärnor, jorden har vägar och havet har vågor. Bevisar inte det att den Outgrundlige som genomskådar allt och som är underrättad om allt existerar?”
ar-Râzî rapporterade att ar-Rashîd frågade Imâm Mâlik om Allâhs existens. Han bevisade då den med de olika språken, rösterna och ljuden.
När en grupp kättare kom till Abû Hanîfah för att fråga honom om Skaparens (ta´âlâ) existens, sade han: ”Låt mig vara! Jag sitter här och tänker på något jag hörde igår. De sade till mig att det fanns en båt som var fullastad med varor. Det fanns varken någon som vaktade den eller styrde den. Trots det anländer och ankommer den helt själv. Den skär igenom de väldiga vågorna till dess att den gör sig kvitt dem. Den åker dit den vill utan att någon styr den.” Då sade kättarna: ”Det där säger ingen normal människa!” Då sade Abû Hanîfah: ”Ve er! Har inte då dessa skapelser i himlen och på jorden och de visheter de består av någon Skapare?” De blev tysta och återvände sedan till sanningen och blev Muslimer via honom.
När ash-Shâfi´î blev frågad om Skaparens existens, sade han:
”Detta mullbärsträdsblad har endast en smak. Om en larv äter det, kommer det ut silke från den. Om ett bi äter det, kommer det ut honung från det. Om får, kor och annat boskap äter det, kommer det ut spillning från dem. Om gaseller äter det, kommer det ut mysk från dem. Ändå är det bara en och samma sak.”
När Imâm Ahmad bin Hanbal ställdes likadan fråga, sade han:
”Här har vi ett ståtligt och slätt fort. Det saknar ingång och utgång. Utåt sett är det av silver. Inuti är det av guld. Rätt som det är, kommer en hörande och seende varelse ut ur det. Den har ett vackert utseende och en ljuvlig röst.”
Han menade kycklingen som kommer ut ur ägget.
Författare: Imâm Ibn Kathîr ad-Dimashqî
Källa: Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (1/82)
Mu’assasah ar-Risâlah, 1422/2001
www.darulhadith.com